Flytspackling i Bromma – brädgolv och stavparkett på träbjälklag
Stora delar av Brommas bebyggelse är villor och smalhus från trettio-, fyrtio- och femtiotalet, och där ligger golven på träbjälklag med brädgolv eller stavparkett överst.
Svikten är det som avgör. Ett trägolv böjer sig mellan bjälkarna när man går på det, och en härdad avjämningsmassa böjer sig inte — den spricker i stället, längs de linjer där golvet rör sig.
Stavparketten är sällan ett underlag. Små stavar limmade mot underlagsgolv släpper i partier efter femtio år, och en massa som binder mot dem följer med när de lossnar.
Och trä suger olikt. En bräda drar åt sig vatten ur massan på ett annat sätt än betong gör, vilket är hela skälet till att träunderlag har ett eget system med primer, armering och en minsta tjocklek.
Begär kostnadsfri offert →Detta ingår
- Kontroll av svikt och av hur golvet är infäst i bjälkarna
- Bedömning av om stavparkett eller brädgolv ska ligga kvar eller bort
- Skruvning av befintligt golv där det rör sig
- Skivskikt som lastfördelande underlag där systemet kräver det
- Primer och armering enligt tillverkarens anvisning för trä
- Minsta tjocklek hållen över hela ytan, inte bara i svackorna
- Kantzoner och rörgenomföringar tätade innan gjutning
Så går arbetet till
Provet
Vi går över golvet och känner efter var det ger med sig. Svikten är det som styr hela uppbyggnaden.
Ytskiktet
Sitter stavparketten fast överallt? Där den släpper ska den bort, och då oftast i hela rummet.
Förstyvningen
Golvet skruvas ner i bjälkarna och kompletteras med skivskikt där det behövs.
Systemet
Primer avsedd för trä, armering i massan och den tjocklek systemet kräver — trä är inte betong.
Avjämningen
Massan läggs i ett svep över hela rummet så att den blir ett sammanhängande skikt.
Så ser arbetet ut här
Att ett trägolv böjer sig och en härdad massa inte gör det är hela skillnaden mellan en avjämning som håller i Brommavillan och en som är krackelerad efter en vinter. Massan tar upp golvets form men inte golvets rörelse; sviktar bjälklaget under fötterna kommer sprickan att hamna rakt över samma punkter, och den har ingenting med massans kvalitet att göra. Därför är skruvning och förstyvning inte förarbete i största allmänhet utan den åtgärd som avgör resultatet. Det andra är att träunderlaget har ett eget system. En bräda suger vatten annorlunda än betong, och tillverkarna föreskriver därför egen primer, armering i skiktet och en minsta tjocklek — att lägga tunnare för att spara massa är att lämna systemet. Det tredje är stavparketten. Fem decennier gammalt lim håller ojämnt, och en massa som gjuts ovanpå binder mot stavarna och inte mot underlagsgolvet. Där stavarna sitter löst är det enklare och billigare att ta bort dem än att hoppas.